Så blir vi konkurrenskraftigare

onsdagen ett tjugotal förslag till ändringar för hur Sverige ska bli konkurrenskraftigare i en värld som blir alltmer global. Ett elitprogram för yngre forskare, ökad samverkan mellan näringsliv och akademi och mer satsningar på riskprojekt, är några av förslagen.

- Vi lever i en värld där konkurrensen är stenhård, säger forskningsminister Tobias Krantz. I Sverige finns en bredd i forskningen, men ingen spets, fortsätter han.

- Sveriges forskning är inte dålig, men de konkurrerande länderna har blivit mycket bättre de senaste åren, säger Harriet Wallberg-Henriksson rektor för Karolinska institutet och en av ledamöterna i forskningsberedningen.

regeringen finns samlade i dokumentet Forskning formar framtiden. Under presskonferensen som hölls i samband med att förslagen presenterades lyfte de närvarande ledamöterna upp några av de förslag de ansåg vara viktigast. Forskningsminister Tobias Krantz vill öka kvalitén på Sveriges lärosäten och öka samverkan mellan akademin och näringslivet.

- Ett sätt att få till en spets i svensk forskning är att satsa på riskprojekt, att hitta system för att sätta av pengar till projekt med hög risk men som har stora potential om de lyckas, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

- Vi måste ha så bra kvalitét på våra lärosäten att vi kan locka toppforskare och dessutom göra det möjligt för forskare inom industrin att göra postdoc, fortsätter hon.

ett nationellt elitprogram för yngre forskare som hämtar inspiration från utländska elitsatsningar. Vid Howard Hughes Medical Institute utanför Washington finns en elitsatsning inom biomedicinsk forskning och vid Weizanninstitutet i Israel fokuserar de mer på individer än på områden. Den svenska satsningen ska ge minst 100 forskare som nyligen disputerat, är postdoktorer och startat en oberoende forskarkarriär, finansiering under en period som ger utrymme för utveckla sin forskning. Bakom elitsatsningen ligger en nyligen publicerad studie som visat att en kombination av frihet för forskaren, tillsammans med ett forskningsklimat som tillåter tidiga misslyckanden och belönar långsiktiga framgångar, gynnar banbrytande forskningsresultat.

att Sverige ska fortsätta vara bland de länder som avsätter mest resurser för forskning och utveckling och bör följa de konkurrerande ländernas ökade finansiering. Finansiärerna ska samordna sina satsningar så att de inte gör liknande insatser samtidigt och på så vis ska medlen spridas mellan starka forskningsmiljöer, enskilda projekt, rekryteringsanställningar och starka forskare.

Forskningsberedningen tycker också att regeringen bör mäta kvalitén på forskningen på fler sätt än att räkna antalet citeringar.

ledamöter med erfarenhet från akademin och näringslivet som är rådgivare åt regeringen i forskningspolitiska frågor. Ledamöterna är idag Harriet Wallberg-Henriksson, Birgitta Stymne, Jan-Erik Sundgren, Lisa Sennerby Forsse, Jan Nygren, Edna Granelid, Andreas Bergh, Li Bennich Björkman, Mats Benner, Marie S Arwidsson, Maria Anvret, Göran Sandberg och ordförande Tobias Krantz.